Trots minskat bistånd är Sverige idag fortfarande Nicaraguas största biståndsgivare. Nicaragua har fått kontinuerligt stöd från Sverige sedan sandinistrevolutionen 1979.
Under 1900-talet kom allt fler insatser att handla om att stödja demokratin och den offentliga förvaltningen.Mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning mottar cirka 25 % av Sveriges totala bistånd på 278 miljoner kronor.

För 25 år sedan var Nicaragua det land som fick mest bistånd per invånare. Men landet anses inte uppföra sig inte som det borde, det styrs inte demokratiskt, så självklart blir biståndsgivarna besvikna och drar ned på hjälpen när de inte ser en positiv utveckling. Kritiken mot landet nådde sin höjdpunkt i och med kommunvalen i höstas, då det rapporterades om omfattande valfusk. USA valde då omedelbart att frysa utbetalningarna ur en miljonfond som ska hjälpa Nicaragua uppnå målen. Nyligen beslutades även att Sverige påskyndar avvecklandet av sitt bistånd på grund av den oroväckande politiska utvecklingen.

Ett förlorat bistånd skulle ge stora effekter, regeringen skulle bl.a. tvingas skära ned i utgifterna för sjukvård och utbildning.

I Dhakar år 2000 kom 181 länder överrens om en internationell satsning på att halvera analfabetismen och kraftigt höja utbildningsnivåerna. Varje år sedan dess har det varit en världskampanj under namnet ”utbildning för alla”, Nicaragua befinner sig idag långt ifrån att uppnå målen och indrag av biståndet är ett säkert kort till att inte förbättra situationen.

Utbildnings anses vara fröet till ekonomisk tillväxt. Utan utbildning formas inte de medborgare som förväntas och krävs för att föra en väl fungerande politik, vilket är en förutsättning för demokrati. Man kan heller inte tillgodose landets behov av arbetskraft. Genom utbildning får man kunskap och ett bredare tänkande, på så sätt är man dels mer eftertraktad på den arbetsmarknad som redan finns, men även mer öppen för att skapa egna arbetstillfällen.       

 Så det jag vill säga är att utbildning är en otroligt viktig del i ett samhälle. En fri skolgång inte bara höja landets läskunnighet och generella kompetens, utan även kanske hjälpa de 25 000 gatubarn som idag inte har någon trygghet alls. Att gå till skolan kontinuerligt är en trygghet i sig och trots att man måste jobba vid sidan av så skulle det ändå innebära att man har sin ”fristad” där man kan vara barn, lära och ha kul.


I Nicaraguas nationella utbildningsplan erkänner man dock att utbildningssystemet, som det är utformat idag,förstärker landets fattigdom snarare än motverkar det.





President Daniel Ortega



// Felicia

Diskussionen huruvida fokus ska ligga på det ofödda barnet eller den gravida kvinnan ser olika ut i Sverige och i många andra länder i världen. Sverige läggs fokus på kvinnan och barnet kallas foster eller humanbiologiskt avfall. Även fast man har hittat en definition som inte är lika stötande som ”blivande människa” eller ”barn” så är det fortfarande en fråga om svåra gränsdragningar. Var går gränsen mellan kvinnans självbestämmanderätt och barnets liv? Vems rättigheter ska prioriteras?

Allt sedan 1975 har Sverige världens mest liberala abortlagstiftning. I Sverige är det kvinnans val men i stora delar av övriga världen är det ingen självklarhet. År 1995 under FN:s kvinnokonferens i Peking kom man överrens om att abort är en hälsofråga och ska därför vara säker och laglig. Rätten till abort finns inte med i den allmänna förklaringen till mänskliga rättigheter men det finns en mängd mänskliga rättigheterna som det går att hänvisa till:

-          Rätten till liv

-          Rätten till frihet och personlig säkerhet

-          Rätten till hälsa

-          Rätten till jämställdhet och frihet från könsdiskriminering

-           

Abortförbudet kränker kvinnas rätt till liv, hälsa och personliga säkerhet med tanke på att misslyckade aborter den tredje största dödsorsaken bland kvinnor i fertil ålder. Självklart kränker det också kvinnans rätt till frihet eftersom hon inte får bestämma över sin egen kropp. Enligt mig går det inte att ignorera, abort är en grundläggande mänsklig rättighet. Den sista punkten (rätten till jämställdhet och frihet från könsdiskriminering) är dock vårare att relatera till abort, men i Nicaraguas fall finns det ett väldigt tydligt exempel. Nämligen det exemplet som Felicia tidigare nämnt. Om anklagelserna stämmer och presidenten använde kvinnorna som en bricka i ett politiskt spel kränker det både mot kvinnans rätt till jämställdhet och diskriminerar henne som individ. Vare sig nej till abort blev avgörande för Daniel Ortegas seger i valen 2006 eller inte har det blivit väldigt avgörande för kvinnorna i Nicaragua.

Det finns ett stort antal kvinnoorganisation som varit drivande för att upphäva abortförbudet. Engagemanget finns bland kvinnorna, men jag tror antagligen inte att det kommer att räcka hela vägen. Det behövs fler som står upp för kvinnors rättigheter som jämlikar. Framförallt behövs det en president som kämpar för folket istället för att se politiken som ett sätt att få pengar och makt.

// Mikaela

Den hårdare abortlagstiftningen röstades igenom knappt två veckor före presidentvalet som hölls i november 2006. Till president valdes FSLN:s ledare Daniel Ortega. FSLN (Frente Sandinista de Liberación Nacional, på svenska ofta kallat för sandinisterna) är ett socialistiskt parti som återtog makten år 1979 via revolution.

Under revolutionsåren på 1980-talet slog sandinisterna, om möjligen ett litet, slag för kvinnornas rättigheter i Nicaragua, men som svar fick de snabbt den katolska kyrkan, med sitt otroligt stora inflytande, som fiende. Så på grund utav ren valstrategi bytte sandinisterna åsikt i abortfrågan.

Enligt människorättsorganisationen Det nicaraguanska centret för mänskliga rättigheter (CENIDH) har våldet mot kvinnor ökat under sandinistregering. I CENIDH:s årsrapport för 2008 står det att antalet anmälningar av våld mot kvinnor i de nicaraguanska hemmen ökat med 30 procent mellan år 2007 och 2008. Samt att de sexuella övergreppen ökade med en halv procent.

Det är inte bara kvinnorättsorganisationerna, utan även journalister, människorättorganisationer, FN och andra länders regeringar som ser abortförbudet som ett exempel på den nicaraguanska regeringens övergrepp på de mänskliga rättigheterna. I våras gick det så långt att FN:s kommission mot tortyr klassade den nicaraguanska lagstiftningen som just tortyr.

// Felicia

Mary Barreda är en oberoende organisation utan vinstintressen som startade i staden León, Nicaragua. Projektet startade med att ge stöd åt kvinnor i prostitution. Sedan 1993 arbetar Mary Barreda främst med att förebygga arbete riktat till barn och ungdomar som är på väg in i eller ligger i riskzonen för att hamna i prostitution.

Projektet arbetar med att utbilda, informera och medvetandegöra människor när det gäller övergreppsproblemtik i syfte att förebygga sexuell exploatering.  De har ett inackorderingshem för flickor som varit utsatta för övergrepp och därför inte kan bo kvar hemma. De finns också en klink för kvinnor som är aktiva i prostitution.  

 

MÅLGRUPPER:

·         Flickor som säljer vid bussterminalen

Vid staden Leóns bussterminal hjälper unga flickor sina mammor att sälja frukt och grönsaker. Flickorna blir ofta utsatta för blickar, kommentarer och skamliga förslag. Många av dessa flickor hamnar så småningom i prostitution och blir gravida under tidiga tonåren.

·         Tonårsflickor som är offer för sexuell exploatering eller ligger i riskzonen
En del av projektet arbetar aktivt för att motivera dessa flickor att gå i skolan och ge dem en möjlighet till detta. Flickorna erbjuds också aktiviteter och workshops i syfte att stärka deras självförtroende.

·         Vuxna i prostitution

GRUNDIDÈER:

·         Skydda barn och ungas rättigheter

·         Värna om kvinnors rättigheter

·         Stödja human och social utveckling

·         Öka den sexuella hälsan

·         Undervisa i etik och genusfrågor

Det är tack vare en av Mary Barredas grundare Monica Alftin och våra lärare som är engagerade i VFSN som vi fått en djupare inblick i vad organisationen gör och vad vi kan göra för dem. I februari åker vi till Nicaragua och vi har planer på att besöka dem. Vi kommer även att överlämna de pengar vi lyckats samla ihop. Det känns nästan lite svårt att förstå vilken skillnad de faktiskt lyckats åstakomma för så många kvinnor och barn i Nicaragua och det ska bli sjukt intressant att få komma dit och se hur de arbetar. Det känns fortfarande lite overkligt att vi verkligen ska resa snart! Bara att fortsätta ladda inför  här i kalla Sverige :)

/ Mikaela

Under mer än 100 år har kvinnan i Nicaragua haft rätt att gör det som kalla medicinsk abort. I november 2006 infördes en antiabortlag i Nicaragua vilket ur ett demokratiskt perspektiv är ett förödande steg i fel riktning. Enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna ska en kvinna ha rätten att bestämma över sitt eget liv.

Vilka är vi?

 Kvinnosynen i Nicaragua

Världens hårdaste abortlagstiftning

Att även politikerna har en nedvärderande syn på kvinnans rättigheter i ett av världens fattigaste länder gör situationen ytterligare utsatt för kvinnor i Nicaragua. Katolska kyrkan har starkt inflytande över Nicaraguas politik och det är katolicismens värderingar ligger till grund för det totala abortförbudet som trädde i kraft 2006. Enligt katolicismen har ingen, oavsett omständigheter, rätt att ta liv och det är gud som bestämmer hur många barn en kvinna ska ha. Det innebär att även om kvinnan utsätts för incest, våldtäkt eller vid risk för sitt eget liv har hon ingen rätt att välja att göra abort.

Konsekvenser - Utstötthet i samhället, prostitution och oavsiktliga självmord

 
 Vad gör vi nu?

Vi tänker fortsätta att arbeta aktivt för att försöka samla in pengar till Mary Barreda och med hjälp av information om den ohållbara situationen, försöka väcka liv i frågan om rätten till abort i Nicaragua.

http://svtplay.se/v/1767743/elever_hjalper_kvinnor_i_nicaragua
Här är en länk till en del av repotaget som gävledala gjorde under vår välgörenhetskväll.

Ett stort TACK till alla som bidrog under välgörenhetskvällen! Med er hjälp har Amnesty international fått in närmare 70 till namn på sin protestlista mot abortförbudet. Inträdet, lotteriet och privata bidrag gjorde att vi fick in 5063kr till kvinnohjälpsorganisationen Mary Barreda. Ett skolpaket bestående av skoluniform, skor, ryggsäck, block och pennor kostar 465kr. Det räcker till en flickas skolgång under ett läsår.

5063 kr/465 kr = 10.9 = Ett års skolgång för tio flickor.

Ett års skolgång för tio flickor, det kanske låter lite? Det är inte lite. 5063kr är inte bara en summa. Det är tio barn som ges chansen att förbättra sin situation. Tio barn som ges möjligheten att skapa sig ett anständigt liv.

Tre flickor som, istället för att arbeta får gå i skolan tack vare Mary Barreda 

5063kr är inte bara en summa. Det är ovärderligt för tio små människoliv på andra sidan Atlanten.

Det finns garanterat de som är less på uttrycket "ingen kan göra allt men alla kan göra något", men det ligger mycket sanning i det. Vi tror att vi kan göra något och tänker fortsätta tro det tills ni är lika övertygade som vi.

/ Mikaela

I onsdags förra veckan hade vi Nicaraguakvällen på Lätting. Vi var rätt nervösa innan, men det fick faktiskt riktigt bra. En föreläsning om Mary Barreda, sång och musik, information, bildutställning, fruktbuffé, lotteri, prisutdelning och lite mer sång och musik. Vi är helnöjda och jätteglada att allt gick så bra.

Mikaela, Elise, Beatrice, Frida, Linda och Felicia

Husbandet: Fabian, Alexandre, Jimmy, Madde