Rätten till abort
Diskussionen huruvida fokus ska ligga på det ofödda barnet eller den gravida kvinnan ser olika ut i Sverige och i många andra länder i världen. Sverige läggs fokus på kvinnan och barnet kallas foster eller humanbiologiskt avfall. Även fast man har hittat en definition som inte är lika stötande som ”blivande människa” eller ”barn” så är det fortfarande en fråga om svåra gränsdragningar. Var går gränsen mellan kvinnans självbestämmanderätt och barnets liv? Vems rättigheter ska prioriteras?
Allt sedan 1975 har Sverige världens mest liberala abortlagstiftning. I Sverige är det kvinnans val men i stora delar av övriga världen är det ingen självklarhet. År 1995 under FN:s kvinnokonferens i Peking kom man överrens om att abort är en hälsofråga och ska därför vara säker och laglig. Rätten till abort finns inte med i den allmänna förklaringen till mänskliga rättigheter men det finns en mängd mänskliga rättigheterna som det går att hänvisa till:
- Rätten till liv
- Rätten till frihet och personlig säkerhet
- Rätten till hälsa
- Rätten till jämställdhet och frihet från könsdiskriminering
-
Abortförbudet kränker kvinnas rätt till liv, hälsa och personliga säkerhet med tanke på att misslyckade aborter den tredje största dödsorsaken bland kvinnor i fertil ålder. Självklart kränker det också kvinnans rätt till frihet eftersom hon inte får bestämma över sin egen kropp. Enligt mig går det inte att ignorera, abort är en grundläggande mänsklig rättighet. Den sista punkten (rätten till jämställdhet och frihet från könsdiskriminering) är dock vårare att relatera till abort, men i Nicaraguas fall finns det ett väldigt tydligt exempel. Nämligen det exemplet som Felicia tidigare nämnt. Om anklagelserna stämmer och presidenten använde kvinnorna som en bricka i ett politiskt spel kränker det både mot kvinnans rätt till jämställdhet och diskriminerar henne som individ. Vare sig nej till abort blev avgörande för Daniel Ortegas seger i valen 2006 eller inte har det blivit väldigt avgörande för kvinnorna i Nicaragua.
Det finns ett stort antal kvinnoorganisation som varit drivande för att upphäva abortförbudet. Engagemanget finns bland kvinnorna, men jag tror antagligen inte att det kommer att räcka hela vägen. Det behövs fler som står upp för kvinnors rättigheter som jämlikar. Framförallt behövs det en president som kämpar för folket istället för att se politiken som ett sätt att få pengar och makt.
// Mikaela
