Bistånd och utbildning
Trots minskat bistånd är Sverige idag fortfarande Nicaraguas största biståndsgivare. Nicaragua har fått kontinuerligt stöd från Sverige sedan sandinistrevolutionen 1979.
Under 1900-talet kom allt fler insatser att handla om att stödja demokratin och den offentliga förvaltningen.Mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning mottar cirka 25 % av Sveriges totala bistånd på 278 miljoner kronor.
För 25 år sedan var Nicaragua det land som fick mest bistånd per invånare. Men landet anses inte uppföra sig inte som det borde, det styrs inte demokratiskt, så självklart blir biståndsgivarna besvikna och drar ned på hjälpen när de inte ser en positiv utveckling. Kritiken mot landet nådde sin höjdpunkt i och med kommunvalen i höstas, då det rapporterades om omfattande valfusk. USA valde då omedelbart att frysa utbetalningarna ur en miljonfond som ska hjälpa Nicaragua uppnå målen. Nyligen beslutades även att Sverige påskyndar avvecklandet av sitt bistånd på grund av den oroväckande politiska utvecklingen.
Ett förlorat bistånd skulle ge stora effekter, regeringen skulle bl.a. tvingas skära ned i utgifterna för sjukvård och utbildning.
I Dhakar år 2000 kom 181 länder överrens om en internationell satsning på att halvera analfabetismen och kraftigt höja utbildningsnivåerna. Varje år sedan dess har det varit en världskampanj under namnet ”utbildning för alla”, Nicaragua befinner sig idag långt ifrån att uppnå målen och indrag av biståndet är ett säkert kort till att inte förbättra situationen.
Utbildnings anses vara fröet till ekonomisk tillväxt. Utan utbildning formas inte de medborgare som förväntas och krävs för att föra en väl fungerande politik, vilket är en förutsättning för demokrati. Man kan heller inte tillgodose landets behov av arbetskraft. Genom utbildning får man kunskap och ett bredare tänkande, på så sätt är man dels mer eftertraktad på den arbetsmarknad som redan finns, men även mer öppen för att skapa egna arbetstillfällen.
Så det jag vill säga är att utbildning är en otroligt viktig del i ett samhälle. En fri skolgång inte bara höja landets läskunnighet och generella kompetens, utan även kanske hjälpa de 25 000 gatubarn som idag inte har någon trygghet alls. Att gå till skolan kontinuerligt är en trygghet i sig och trots att man måste jobba vid sidan av så skulle det ändå innebära att man har sin ”fristad” där man kan vara barn, lära och ha kul.
I Nicaraguas nationella utbildningsplan erkänner man dock att utbildningssystemet, som det är utformat idag,förstärker landets fattigdom snarare än motverkar det.
President Daniel Ortega
// Felicia
